Blockflöjtmakare Ragnar Arvidsson

Jag är ingenjör och musikant och har spelat blockflöjt sedan de yngre tonåren, under årens lopp i en rad olika ensembler. Blockflöjter har ofta sina problem. Teknisk som jag är började jag snart försöka fixa till dessa på egen hand. Jag stötte också på hantverksbyggda instrument och blev fascinerad. Tanken att försöka själv väcktes. På sommaren 1983 bestämde jag mig och skaffade den första nödvändiga maskinen, en träsvarv. Sommaren 1985 gick jag en kurs i Österrike i flöjtbyggeri, där Alec Loretto var lärare. Där fick jag lösningen till några av mina kvarvarande problem. Mina första flöjter beställda av kunder levererade jag 1988. Sedan dess har flöjter av min hand spritt sig från Piteå till Barcelona.

Jag har studerat historiska flöjter på en rad museer i Rom, Wien, Moskva, Nürnberg, Prag och andra platser. Förebilderna är viktiga och en nödvändig utgångspunkt, men jag har också haft mycket stor glädje av min naturvetenskapliga utbildning som civilingenjör. Den ger möjlighet att förstå de grundläggande fysikaliska sambanden som råder i en flöjt. Kunskaper från min ingenjörspraktik har också inspirerat mig till några nykonstruktioner på blockflöjtsområdet.

 

 

 

Senaste dokument

Ny barockborrning - Tidstypiska instrument från äldre epoker tillverkas i regel som kopior av bevarade instrument från tiden ifråga. Man utgår från att den historiske instrumentmakaren har lyckats göra en i det närmaste perfekt konstruktion och att inget kan eller får förändras. Men är det verkligen så? Skulle man inte kunna förbättra konstruktionen av ett historiskt instrument? Är i så fall det nykonstruerade instrumentet fortfarande tidstypiskt? Eftersom jag tagit mig för med ett sådant projekt får jag väl anses partisk, men jag vill hävda att det är möjligt.
Lyssna på instrumenten - Kerstin Frödin, Göran Månsson och Kim Persson spelar här barockmusik och folkmusik - Du hör musik för Stanesby-alt, Voice flute, RA-flöjt och Älvborgspipa.